enheltgalenresa

Da ar vi tillbaka!

Vi har haft ett lite langre uppehall ifran bloggandet nu. Det ber vi om ursakt for. Men vi hanvisar till indragna leveranser fran varan huvudsponsor. Darav ett litet strejkande. Mitt uppe i strejken som vi hade lagt i AoNang (kande att vi inte skulle fa sa mycket uppmarksamhet i Bankok, i och med nagon liten demostration dar.) Da trillade det in tva svenskor, som visade sig komma fran samma region i Sverige som oss. Den ena visade sig senare vara Joels flickvan, Alexandra, den andra var hennes vapendragare Julia. Sa nar dom anda kom ner sa tankte vi att vi kunde hanga lite med dom. Vi har haft 2 veckor av slapp och deg. Men det har varit riktigt skont, aven om man ibland har varit tvungen att bara fa grava ett hal, eller anlagga kanaler i sanden pa stranden.

Nar tjejerna kom ner sa hade dom en hel del "onskemal" pa vart vi skulle aka nagonstans, sa det gjorde vi. Vi la nastan en vecka ute pa Phi phi. En grymt skon o, dar det blev en hel del sol och bad. Riktigt skont vatten. och sjukt rikt fiskliv. Dar Joel och Erik la en hel del tid pa snorkling. Medans brudarna lag och pressade pa stranden i ett tappert forsok att komma i kapp dom tva "vita afrikanerna". Lycka till med det sa vi.
Allt som allt la vi nastan tre veckor i Thailand. Tre veckor som vi inte angrar. Vi gjorde aven ett par utfarder med tuber pa ryggen. Med samma gang som omnamndes i forra inlagget. skillnaden var att vi fick se Leopardhaj! Sa det var helt ok.

Vi avlutade Thailand tillsammans med tjejerna i Bangkok. En stad som just nu ar lite orolig. Men vi har fatt kanslan av att det verkar vara varre nar man laser den svenska nyhetsrapporteringen. Men dom sager att vi ar tva stora killar som klarar minst 20 thailandare var. Det ar vad dom sager, men vi vet inte riktigt. Snarare 15 var kanske. Har har vi i alla fall lagt en hel del tid pa varan favoritsyssla Shopping! Okej, det kanske inte ar det som vi gor mest till vardags. Men vi kan saga att ett besok pa MBK ar ett helt klart vart besok om man har vagarna till Bankok. Vi har gjort ett par inkop som vi ar nojda med. Tjejerna daremot fyllde sina vaskor med otroliga mangder av klaningar och skor, men det unnar vi dom!

Nu drar vi vidare soderut och vart nasta stopp ar Kuala Lumpur i Malaysia!

/Erka & Jerka

Da sa vara damer och herrar!
Nu har vi kommit till Thailand och det kanns sjukt bra! Det har varit nagot form av delmal pa resan. For da skulle vi borja med aktiviteter som dykning, sol och bad! Vi kom till Thailand, Phuket pa sondag natt. Runt 23:30.
Vi tog dock beslutet att forsoka ta oss till Ao Nang som vi skulle till redan samma kvall, sa vi bara skulle fa en resdag!

Som vanligt sa motte vi en hel dros med folk (idioter) pa flygplatsen som pa nagot vis lyckas ge oss ett daligt daligt intryck av landet. Forst en tjej i resebyran som forsokte lura Joel pa hans vaxlingskassa. Joel hade en del som behovdes vaxla. Och da sag dom sin chans att luras, och tjana en hacka. Men istallet fick dom tva svenskar som klargjorde att dom var dumma i huvudet. Med massa ord som vi har lart oss pa film fran hollywood!

Tjugo minuter senare satt vi i en taxi pa vag till Ao Nang. En taxiresa som tog oss ca 2,5 timme! Men det var de vart. For vi fick ju som vi ville. En resdag. Nar vi kom fram sa var det de vanliga, leta efter ett boende. Men det ar faktistkt inte sa latt nar klockan ar 02:30. Allt var stangt. Men med hjalp av en vakt sa kunde vi fa kontakt med agaren till ett hotell. Vi var trotta. Sa aven att det kostade 700 bath, vilket ar lite mycket nar man backpackar. Sa valde vi att ta det. Vi ville bara komma i sang.
Val pa rummet sa hoppade Joel i sang. Erik skulle bara ga pa toa. Men efter nagra minuter sa hor Joel inifran toan. "typiskt,typiskt,typiskt!!" = jag rakade visst ta sonder toaletten. Och sonder det gick den. Men med hjalp av tejp och mycket vilja sa lyckades lackan att tatas! Det ska tillaggas att toan var trasig redan, nagot med spolningen. Sa det var i sjalva reparationen av spolningen som locket till spolningen trillade ner och slog ett hal i porslinet! Men vi har tydligen kommit till landet service. For pa morgonen nar vi skulle checka ut berattade att toaletten hade gatt sonder. Sa bad dom sa hemskt mycket om ursakt och sa att dom hade andra rum. Men vi behovde ju billigare!

Vi fick tag pa ett skont stalle med massa bungalows. Vi bor jattebra. Och har vant oss vid att bara ha en flakt istallet for AC. Vi tror att vi har borjat vanja oss vid varmen. Sa detta blev stallet dar vi har utgatt ifran nar vi har akt pa aventyr.

Varfor vi akte till Ao Nang var mestadels for dykningen. Och Joels kara dykkolega Jocke jobbar lampligtvis pa ett dykcenter har. Sa da passade det ju otroligt bra. Och vilken dykning sen. Vi kom fram till att vi sag alla karaktarerna i hitta Nemo. Inklusive dom skona gotlaningsskoldpadderna och Mr Nemo sjalv! Det var otroligt vackert dar nere! Joel tog med sej sin kamera som han fatt i Julklapp av en alldeles speciell tjej! (nedan kommer bilder fran dyken.)

Vi traffade aven upp med tva svenska tjejer som var ute fran Eriks trakter, fran dom smalandska skogarna. Anna och Karin. Anna kanner Erik sen innan och ar en sadan tjej som han stoter pa lite har och var i varlden, typ i Ao Nang men aven i Usa. Sa vi hade roligt hang med dom. Hyrde skoter och akte ut till en nationalpark med vattenfall. Mycket trevligt! Hanget avslutades med en riktigt bra BBQ buffe. Vi at tills vi nastan fick lagga ner hela verksamheten. Men det slutade val.

Nu ar det nedrakning infor att Alexandra och Julia ska landa. Vi ser fram emot det! Nar dom kommer sa blir det lite mer o-liv. Vilket vi inte har nagot emot. Vi var namligen ute och rekade vid phi phi-oarna. Turkost vatten och otroliga strander har vi att vanta. Kanns grymt bra! Vi far en kansla av att vi kommer fa sola och bada mycket nu under dessa tva veckor, vilket vi inte har nagot emot. Men for att minska risken for myror i kroppen, sa kommer vi gora ytterligare nagra dyk och strappatser. Kan aven bli en och annan massage. 40 kr for en timmes thaimassage ar helt ok!!

Vi ska forsoka att ha det sa bra vi bara kan. Hoppas att ni dar hemma har en underbar vinter. Det har vi forstatt att ni har. Vi far se om vi kan hinna med en sen skidsemester nar vi kommer hem!

Ciao

/ Jerka&Erka


Vi har intagigt Thailand


Dykdag!


Erik avrostas efter 1,5 ar pa ytan


Skoldpadda!


Skoldpaddan & hans polare Joel


Dyk-Jocke


En stor fisk


Peach, Love & Dyk


Snygga fiskar


Manga fiskar


Dyk, Dyk, DYK!


Joel tar igen sig efter sitt livs varmaste dyk

Ja kara vanner, bekanta och familj! Vi hor er. Vi ska uppdatera sidan! Men vet ni ibland nar man ar ute i fyra manader, sa kommer man in i perioder av dotid. En san har vi varit inne i nu. Inte for att vi har ledsnat pa att resa, inte for att vi har tappat stinget! Nej! Det blev bara sa!

Nar vi kom till Saigon sa hade vi redan bokat ett flyg ner till Phuket och Thailand. Den bokade vi in till den 7:e mars. Vi var ju mitt ute pa vagarna i mellersta Vietnam nar den bokades, men vi kande att det ar battre att helgardera. Vi behovde ju tid for att salja hojarna!

Ja kare varld! Vi var tvugna att ta detta hemska beslut. Salja hojarna! Vara trogna medhjalpare som har tagit oss fram genom faror och underbar natur, likt tva svarta arabiska fullblod har dom galloperat oss anda ner hit. Och ja, det har inte varit bara tjoho hela tiden pa detta mc-aventyr. Nu nar det ar over sa kan vi beratta sanningen som vi holl undan for vara modrar, och andra nara sorjande. Att aka MC i Vietnam, ar inte bara roligt, det kan ocksa vara livsfarligt. Det fick vi faktiskt erfara redan forsta dagen. Vi kom akandes langs vagen och fick se en storre folksamling pa vagen. Vi saktade in, och dar lag en flicka som faktiskt var dod! Hon hade varit med i nagon form av trafikolycka. Nagon dag senare var det dags igen, man kunde se en storre folksamling pa vagen, och ma forberedde sej pa dej varsta. Har verkade det inte vara lika farligt, aven om mannen var skadad. Da sag vi hur dom tog en sprayburk och malade konturerna utav moppen for att markera hur olyckan gatt till. Efter det har vi sett mellan 20-50 st sadana konturer pa vagen varje dag. Sa vi undrar lite hur olycksstatestiken ser ut har egentligen. Sa vi fick tidigt en riktig tankestallare och har verkligen forsokt att kora forsiktigt efter det.

Men vi har lart oss att man ar i mindre fara om man gasar sig ur en situation an om man bromsar sig ur den. I alla fall i den Vietnamesiska trafiken, som vi nu i efterhand kan konstatera ar helt galen! For att ta en sammanfattning sa kan man saga att turistbussarna ar dom storsta dodsfallorna. Dom tutar konstant och tvekar inte att kora om andra buss och lastbilar, aven ifall de samtidigt far mote av just andra bussar och lastbilar. Och eftersom deras "Highway 1" ar ungefor lika bred som en svensk landsvag sa blev det minst sagt taight ibland. Om du kommer pa en motorcykel eller moped sa ar du ungefar lika mycket vard for busschafforen som en myra ar for en vandrare pa en vandringsled. Vandraren vill inte kliva pa myran, men han bryr sig inte det minsta att titta efter den. Bilarna och Lastbilarna var inte heller nadiga mot oss tvahjulingar, men dom korde inte lika fort, sa det var mindre nara olyckor dar. Mopederna var det latt att samsas med, trots att det ser helt galet ut nar man ser 150 mopeder som vantar vid ett rodljus. Nar man val foljde med strommen sa var det ratt latt.

I praktiken var varat motorcykelaventyr over i Sondags, men kanslan var dock att det inte var helt over forren hojarna var salda. Vi trodde kanske att det skulle vara lattare att salja dom an vad visade sig. Men det var nog for att vi trodde att det skulle krylla av folk som Joel och Erik som tycker att det verkar vara ett haftigt aventyr! Och visst, vi hade en hel del intressenter, som vi dock senare skulle konstatera vara rena amatorer. Sadana som bara snackar och inte tar tag i saker och ting. Nej, det kravdes en riktig "Skotte" for att kopa Joels hoj. Vi hade helst velat salja hojarna och alla tillbehor ihop, men vi insag att vi nog fick ta tillvara pa alla kopare aven om dom bara vill ha en. Det kandes riktigt bra att bli av med den ena hojen, men saklart, det hangde over att vi inte var helt fria. Sa en liten bon senare och en riktigt haftig "tillfallighet" sa loste det sig. Erik hade lagt upp en annonns pa en backpackersida sa efter att vi salt den forsta motorcykeln gick vi ner till ett internetcafe for att kolla mail och dylikt. Da hade det kommit in ett mail fran en kille som var intresserad. Erik tog nummret och ringde direkt. Killen svarade och det bestamdes att vi skulle traffa honom klockan 7 vid varat hotel, for han var lite upptagen for tillfallet. Strax efter knackade en kille pa axeln. "Ursakta, men jag tror det var du som ringde mig precis". Han hade suttit nagon dator bort och nar Erik ringde sa fattade killen i receptionen vem det var han ringde till. Ca: 20 minuter senare sa var Eriks hoj ocksa sald och vi var fria! Pa hela motorcykelaffaren sa gick vi 15 dollar back. Det var ett pris som kandes helt okej for ett tva veckors aventyr pa de Vietnamesiska vagarna.

Nu kunde vi de resterande dagarna gora det vi fran borjan kommit till Vietnam att gora. Kolla in saker fran kriget! Vi var pa ett krigsmuseum. Riktigt otackt krig! Man fick se bilder fran det Vietnamesiska perspektivet, sidan som man inte alltid ser det ifran. Sen att vi fick kolla och kanna pa stora flygplan och tanks, och det var ju bara en bonus!

Vi var aven ute i dom beryktade Chi chu-tunnlarna! Ett underjordiskt system av tunnlar som vietnameserna anvande sig av med stor framgang i deras jakt pa amerikaner! Sa vi krop i tunnlar som var fran 3-5 m under marken. Och aven om dom var gjorda lite storre for oss turister sa kunde vi i alla fall ana hur det maste ha varit da! Upplevelsen blev inte sammre av att vi kvallen innan hade kollt pa filmen "Tunnel Rats" en film som handlar om ett forband amerikanska soldater som gar ner i tunnlarna och  dor pa dom mest olika brutala satt! Aven att detta var en "turistgrej" sa var vi riktigt nojda med turen! Det ska ocksa sagas att vi for ett overkomligt pris fick testa pa att skjuta vapen fran Vietnamkriget. Joel tog sig an den mest kanda Automatkarbinen genom tiderna, AK 47 Kalaschnikow och Erik kande pa hur det kandes att dra av 10 kulor med en M60, kanske mer kand som Rambovapnet. En mycket uppskattad del av turen som tyvarr tog slut alldeles for fort, som det oftast gor med automateld.

Nu ar det bara en dag kvar. Imorgon aker vi vidare till Thailand. Vi har en vecka innan Alexandra och Julia kommer. Sa denna vecka som kommer blir det en hel del dykning. Sa i nagot kommande inlagg blir det sakerligen bilder underifran!  Nu signar vi ut fran Vietnam och Saigon!

Erka&Jerka


Telecom Vietnam + Hogspanningsledningar


UH-1 Iroquois, ocksa kand som Huey


Med en gatlinggun pa sidan


F-5A Jet Fighter


M. 48, 47 ton tung pansarvagn


Erik provar luftvarnskanonen


En sa kallad Boobytrap fylld med spetsade bambupalar


Erik var forst ner i halet. "Kan jag komma ner kan alla!"


Joel gillar, som ni kanske vet, underjordiska gangar


En glad joel i en tunnel


Tunnel


En tunnel till, Joels rumpa skadas suddigt i bakgrunden


Erik svettades uppskattningsvis ut 35 liter i den tryckande hettan


En M. 43 Pansarvagn som fungerade som klatterstallning for turisterna


Joel gor det han ar bra pa


"Eriks" M60

Hejsan morsorna, hejsan stabbarna. Har ar brev fran alsklingsgrabbarna!

Som ni kanske kan uttyda fran rybriken. We made it! Vi har kommit fram till Saigon. Men innan vi kom fram sa han vi lagga nagon form av forsta branna i mui neh. Vi hade tre riktigt slappa stekiga dagar! Sa nu ar vi inte helt likbleka langre i alla fall! Den storsta anlednignen till att vi akte till Mui neh var att vi ville kora lite vindsurf! Detta var tydligen ett riktigt mecka! Och gissa om det var de! Ja kara vanner, langs gatan var det shopar med surfbrador och alla dess attribut. Kitesurf shopar och repairs! Vi hade verkligen kommit ratt. Vi kande verkligen suget. Det fattades dock bara en sak, VINDEN, vart var den fordomda vinden? Inte i vindsurfarmeckat i alla fall. Men vi kande lugnet, vi har hade ju faktiskt tre dagar pa oss. Tre dagar gick ocksa, men utan vindsurf. Synd tankte vi men insag ocksa att det kommer sakert komma fler gottiga stallen att  surfa pa.

Den stora saken var dock kvar att gora. Vi skulle ju kora vara otroliga monster till hojar i mal, i Saigon. Vi hade ju trots allt 200 km kvar! Vi forstar vad ni tanker nu, varfor skriver dom km? Jo for da ser det sa otroligt mycket langre ut nar vi skriver att hela streckan ar pa 2000 km. Sa da vet ni! Vi gick upp vid 07:00 snaret, i och med att vi har legat i falt i ca 13 dagar nu sa ar vi fatt sadan rutin att vi redan hade packat. Sa full rulle ner mot frukosten.  Efter ett rejalt mal och lastning av packning, sa var vi faktiskt klara att dra igang var sista etapp med dessa Guds underverk till motorcyklar!

Och dar! Borta i horisonten kunde vi ater skonja den. SMOGGEN! Dock inte pa langa vaar sa pataglig som i Xi An men det var ett sakert tecken pa att vi nu snart skulle vara i mal och komma fram till den plats som skulle bli varat hem for en veckas tid! Vi hade hort av en annan "minskdriver" att det hade tagit honom en hel dag att bara komma ut ur Saigon. Sa vi insag att det kunde bli ett litet projekt.  Vi skulle trots allt hitta en liten liten gata i en stor stor stad! Men som ni sakert forstar sa har ju era pojkar saklart utvecklat en bra metod for detta med. For nagon timme efter att vi intratt i storstadsbullret sa kunde vi skada en harlig backpackergata!

Varat stora projekt har i Saigon ar ju att fa vara bikar salda! Vi har en vecka pa oss sa vi tror att det ska ga, men man vet aldrig. Planen var att putsa upp dom imorgon sa att dom riktigt blanker. Men vi tankte att vi kan ju skriva en liten lapp och satta pa dom! Man ska aldrig underskatta the power of papper&penna! Redan nu i skrivande stund har vi haft ett gang inntresenter. Sa vi har fatt en bra kansla for det har. Det kanske inte blir sa svarsalt som man forst kanske trodde.

Nu kan vi lagga en hel del tid pa sadant vi vill. Vi vill se mycket utav krigshistorian. Det ar ju anda en ganska stor grej har i Vietnam. Vi vill krypa i dom beryktade tunnlarna, men aven ga pa krigsmuseet mm. Ja ni hor era pojkar ar ganksa kullturella mellan motorvarven! Snart lider Vietnamaventyret mot sitt slut, ett aventyr som forst bara var tankt till ca 2 veckor! Nu nastan en manad senare sa borjar vi tagga infor Thailand, och FIN-besok av 2 svenska damer! Det kommer bli ett otroligt kul avbrott, och kanske ett aventyr det med!

//Erka&Jerka


Vagen vi tog oss igenom Vietnam, 1900km


Sliten efter dagarna pa vagen

Joel njuter av den sydvietnamesiska maten


Mui Ne, helt okej stalle 


Med en helt okej strand


En nord som vindsurfar trots obefintlig vind


Jetskifest i bukten


Pose 1


Pose 2


I mal i Saigon!!!


Vara arbetshastar ar nu slutligen till salu. Vi tar emot alla bud, men rakna med att du far plocka upp dom i sodra Vietnam